Dagar som den här...

Sådana där dagar då man bara inte borde ha gått upp, när man inte orkar. När man först tänkte ta sig till lektionen 8.20, inser att man inte pallar, att man kan göra det arbetet hemma istället. Så man tänker ta sig till lektionen 10.00, men inser att man inte orkar den heller. Sjukanmäler sig. Försöker intala sig själv att man faktiskt kommer gå till lektionen 12.30, och komma ihåg att snacka med läraren, så att hon tar bort sjukanmälningen för eftermiddagen. Får väl se hur det går... När humöret bara sjunker, när man trodde man mådde bra, bättre än på länge, så orkar man inte. Man har alltid den där gnagande oron i magen, tänk om...? Näsan är sliten och rinnig tack vare pollenallergin, som inte blir bättre av kattallergin, och att man inte orkat ta sig samman och fixat ny medicin som faktiskt funkar. Plus att jag misslyckades med att poppa popcorn. Hej misslyckad. Nu lär dessutom nudelvattnet koka över. Jag orkar inte. Jag vill inte. Jag vill lägga mig och sova och glömma dagen. Jag orkar inte ta itu med livet när jag mår bra, för jag har inte hunnit samla krafter än. Man ställer sig frågan, varför jag? Varför ska just jag må dåligt, varför ska just jag vara svag?